Förändras skogsarbetaren och i vilken riktning?
Välutrustad kvalitetskontroll i skogsarbetet

Hur har skogsarbetet förändrats sedan skogsmaskinerna kom med i bilden? Rätt person att svara på den frågan är Klaus Oinonen (f. 1955) i Lieksa. Han började jobba i skogen genast efter folkskolan. Mycket har förändrats sedan början av 1970-talet när arbetet fortfarande utfördes med motorsåg. Numera fälls träden oftast med skogsmaskiner, skördare. Skogsskötseln sker fortfarande på gammalt sätt, på somrarna planterar man och röjer skogen med röjsåg. Till Oinonens arbete som skogsarbetare vid Forststyrelsens team i Lieksa hör förutom traditionellt skogsarbete även en hel del kvalitetskontroll som krävs för skogscertifikat. Därför inspekterar han till exempel röjningsområden och mäter att gödsel som spritts med helikopter har blivit jämnt fördelad. Med hjälp av kriterier och uppföljning försäkrar man sig om att grunderna för hållbart skogsbruk uppfylls.

 

De tiderna är förbi när man bodde på hygget flera månader i sträck. Även om dagarna fortfarande kan bli långa, kommer man till jobbet med bil varje morgon och åker hem till kvällen. Också under 2000-talet har det skett en förändring: i början av årtiondet åkte arbetslagen med statens bilar. Numera har Forststyrelsen gjort sig av med sin bilpark och i stället samåker man till skogsarbetsplatserna. Snöskotrar och fyrhjulingar används för att ta sig fram till oländigare platser, bland annat i naturtjänsternas skogar som inte har vägförbindelser på samma sätt som ekonomiskogar.

När Oinonen började sin arbetsbana använde han en motorsåg av märket Partner. Den hade redan något slags vibrationsdämpning och ett skydd för handen, men ingen som helst kedjebroms. Den gav inte längre vita fingrar, som var en vanlig åkomma hos äldre skogsarbetare vintertid och uppstod när vibrationerna från motorsågen gjorde att blodcirkulationen i fingrarna stannade av. Under Oinonens 40-åriga arbetsbana har framför allt arbetssäkerheten förbättrats, och det har också gjorts satsningar på ergonomin. Dagens motorsågar är upp till ett par kilo lättare än äldre sågar och även bekvämare att hantera. Andra arbetsredskap har däremot inte förändrats alls: till exempel är fälljärnen och mätklavarna likadana som förr, och det självupprullande måttbandet som kom vid övergången mellan 1970- och 1980-talet visade sig genast vara en bra produkt.

 

För några år sedan började Forststyrelsen använda smarttelefoner och satsar i dag på datateknik vid all lagring och överföring av data.

”Nå det där förändrades ju så att säga radikalt för några år sedan. Arbetsgivaren skaffade HTC-apparater åt oss alltså såna där smarttelefoner de fick det här forststyrelsens Taika-program. Och via det där Taika-programmet kommer alla nya arbetsplatser dit vi skickas, och när arbetet är utfört matar vi in det i centraldatorn med hjälp av Taika-programmet. Vi matar också in våra arbetstider och vad vi har gjort vilken dag och skickar uppgifterna vidare. Sen behöver chefen bara kontrollera att de är ok, alltså att de har skickats vidare rätt. Blir det något galet säger de nog till där i datorändan att kolla upp den här saken. Är det något större fel tar chefen kontakt och så reder vi upp saken. Och den vägen kommer lönen, det är till hundra procent slut med att använda papper.”

Enligt Oinonen har arbetet klart underlättats av att anteckningar inte längre görs på papper, och det har inte varit svårt att lära sig de nya arbetssätten:

”Ett par dagar var vi helt på inneutfodring, skolning så att säga, och gänget har nog lärt sig bra. Förstås om någon har funderat på något så har han frågat en kamrat och så har saken rett upp sig.”

Till smarttelefonernas egenskaper hör till exempel navigeringsmöjlighet och övervakning. Med hjälp av övervakningen kan chefen försäkra sig om att en person som varit ensam ute på arbete har kommit tillbaka tryggt. Enligt Oinonen har den nyaste tekniken inte inneburit att man hinner fälla mer träd än förut, utan de eventuella besparingarna uppstår i form av att kontorsarbetet minskar.

Också skogarna har förändrats. De gamla grandominerade blandskogarna börjar enligt Oinonen vara försvunna. Även om statens skogsskötsel håller hög kvalitet och träden växer bra, tycker Oinonen inte riktigt om att träden är så unga när de avverkas. Om de fick växa sig lite större skulle det inte behövas så stora kalhyggen för att få samma mängd fast kubik.

Kontorsarbete skulle han ändå inte gå över till. Det mångsidiga arbetet är intressant och när man arbetar självständigt kan man påverka hur man orkar med arbetet. Oinonen tror att skogsbrukets framtid starkt kommer att basera sig på köptjänster och privatisering, och är orolig för framtiden i fråga om utbildningen av yrkesmän inom skogsbranschen.

”Jag tippar nog att vi inom de närmaste åren kommer att få se allt fler ester, polacker och ryssar på skogsarbete här i östra Finland. Och än sen, bara jobbet blir ordentligt utfört så är det ju ok i och för sig. Men hur man ska bevara det finländska kunnandet så att det inte försvinner ur skogarna, det är något som samhället verkligen borde tänka på. Det här är min egen vision, men förmodligen har jag inte helt fel.”

Videon Säkerhet och ändamålsenlighet (på finska):