Lea och Simo bor i Lundo i ett hus som de själva har byggt. De gick båda i pension för några år sedan. Simo arbetade länge i byggbranschen och Lea arbetade som laborant. Nu fyller de sin tid med att pyssla i hemmet och Lea håller dessutom på med frivillig- och organisationsverksamhet. Lea motionerar också aktivt och går på en kurs i engelska på medborgarinstitutet.

För Simo har arbetet alltid varit viktigt, och att göra saker med händerna. Det kan han inte lika mycket längre på grund av sjukdom, men i stället läser han mycket, håller på med travtips och träffar ibland gamla vänner på den lokala puben. Katten Martti, 21 år, och dottern med familj är en viktig del av Leas och Simos liv.

Onsdagen den 2 februari 2011

Katten Martti väckte Lea 6.50 genom högljutt jamande. Lea steg upp för att ge katten mat, kokade kaffe till sig själv och gjorde i ordning morgonmålet till Simo: snabbgröt, yoghurt och bröd. Sedan packade hon ner jympakläderna i ryggsäcken, pensionärsgymnastiken på medborgarinstitutet skulle börja 9.30. Simo vaknade, läste tidningen och åt sitt morgonmål i sängen.

”Simo, han sa ibland förr att varför gullar du aldrig med mig på det där sättet, och jag sa att ser du katten säger aldrig ett ont ord till mig, han." -Lea

Efter gymnastiken skötte Lea några saker på hemvägen: förde utslaget på vattenmätaren till posten, gick till hälsocentralen för att förnya ett recept och gjorde en avstickare till matsalen på Vanhusten tuki ry där hon jobbar som frivillig. Hon skulle ha matlagningstur nästa söndag.

”Det är ett sådant andningshål, jag vill inte bara vara hemma och putsa och feja eller sitta och uggla. Jag märker genast att om jag har en dag med litet mera fart på det ena eller det andra stället där jag arbetar frivilligt så har jag mycket mer energi sedan på kvällen också.” –Lea

När Lea var hemma gick hon efter ved, matade fåglarna och kokade potatis att ha med kållådan hon hade gjort tidigare. På kvällen skulle hon till Åbo och komma hem sent, så hon måste göra läxorna i engelska innan.

Simos dag gick i sakta mak. På eftermiddagen kom en vän på besök och de fyllde tillsammans sin gemensamma travtipskupong. Sedan gick de till puben tillsammans och förde tipskupongen till R-kiosken på vägen.

Lea tvättade och började förbereda sig för kvällen och turen till Åbo.

Lea hade en träff med Nestes pensionärsklubb på baren Old Bank. Lea var tidigare aktiv i föreningsverksamheten på sin arbetsplats och det var trevligt att hålla kontakten med de gamla kollegerna.

På vägen hem köpte Lea handdukar för ett bra pris på varuhuset Jysk.

Senare på kvällen tittade båda på TV. Lea tittade på programmet Uusi päivä och åt lakrits medan katten sov i hennes famn. Innan Lea gick till sängs gav hon en bit mat till katten, putsade kattens ögon och kollade att dörrarna var låsta och ljusen släckta.

Tankar om vardagen

”Vardagen, det är det här vanliga livet och små saker, sådant som man nu gör alla dagar, och det där trygga --- jag är lycklig, nöjd med vardagen som den är, och inte vill jag ha några stora förändringar i livet.” –Lea

”Arbetet, det hör till livet. Och när man kunde göra saker och var intresserad och det alltid var något nytt på gång så hängde man med.” –Simo

”Jag tyckte att det var trevligt att gå på jobb varje morgon. Härligt att gå ner för backen till laboratoriet, se på det vackra havet och annat sådant. Jo, visst hade pengarna också betydelse, men inte skulle jag ha varit kvar där om jag inte hade tyckt om det.” –Lea

”När det kom sådana där lövbiffar och annat och man var på jobb någon annan stans, i Borgå kommer jag i håg en gång, och man tänkte att va fan, finns det inget vanligt käk? Jo, Essos bar, gå dit, där finns och det är gott...Ja, man liksom väntade att få komma hem, om det nu sen var litet misslyckad mat så alltid var det bättre.” –Simo

”Vi kan göra cykelfärder, så där två tre dagar och cyklar kanske tvåhundrafemtio kilometer eller något sådant, sådana där små turer, helt plötsligt kan vi få för oss med min syster att köra runt litet om vädret är fint och sedan cyklar man litet dit näsan pekar och mitt i allt har man cyklat trettio kilometer.” –Lea

”Om det är riktigt bra väder på sommaren – aldrig att jag börjar slösa min dag på att städa, jag kan åka ut med kanoten eller cykla någonstans eller ta itu med något i trädgården. Oredan försvinner ingenstans. –Jag tvättar med ojämnt jämna mellanrum när tvättkorgen är full eller när det är riktigt bra torkväder och liljekonvaljerna blommar, då måste man tvätta allvärldens tvätt så doftar den liljekonvalj.” –Lea

”jag är ganska noga med det ekologiska, alltså naturen är så viktig och då måste man tänka på det ekologiska - - så jag sorterar allt, jag har många kassar för olika saker och sedan har vi en kompostor, fast det har nu inte blivit av, men det är nog jätteviktigt, alltså att man måste tänka på att det skall finnas en värld för kommande släktled.” –Lea