”Livet i vår familj kretsar liksom kring att vi gör saker som känns viktiga”

Outi är filosofie doktor men började intressera sig för politik och är i dag riksdagsledamot. Atro är den ena av de två cheferna på Rovaniemi stadsteater. För att sköta sin tjänst jobbar han i Rovaniemi under veckan, men det delade chefskapet gör det möjligt för honom att tidvis jobba hemifrån.

När föräldrarna är tvungna att jobba på kvällar och veckoslut är familjens stödtrupper till stor hjälp. Outi och Atro vill ändå ordna sitt arbete så att det finns så mycket tid som möjligt för Jalmari som är 14 år och Kaarina som är 11.

Den gemensamma tiden med barnen och hunden ger motvikt till arbetet. Hela familjen är ofta ute i naturen. Outi har dessutom en kolonilott som ger sysselsättning under sommarhalvåret. Till barnens fritidssysselsättningar hör idrott, musik och kompisarna.

"Vi plockar massor av svamp och bär och så fiskar vi helt otroliga mängder. Spelar ingen roll vilken årstid det är, alltid hittar vi på något sätt att fiska."

Onsdagen den 2 februari 2011

Outi vaknade först, kokade havregrynsgröt till familjen och började förbereda dagen. Dagsljuslampan i köket lyste upp den mörka och småregniga dagen; temperaturen var över noll för första gången på länge. Efter morgonmålet skyndade Outi till bussen som förde henne till metrostationen. Senast åtta måste hon vara i stan.

Atro var också tidigt uppe, men i dag hade han inte bråttom någonstans. Han var inne i en arbetsperiod där han kunde vara hemma och skriva på ett manus till en pjäs som skulle ha premiär på hösten. Han hade visserligen ett arbetsmöte inbokat, men det skulle hållas hemma hos honom. Allra först skulle han gå ut med hunden.

Jalmari och Kaarina vaknade, åt sin gröt och gick till skolan: Jalmari strax efter att Outi hade gått, Kaarina en timme senare.

Atro hade en lugn dag. Han hade tid att skriva, ringa några samtal och koka kaffe. Outis dag var däremot fullbokad: möten, plenum i riksdagen och en intervju för radion. På kvällen skulle hon dessutom delta i ett seminarium på Nationalmuseum om muslimska integrationsfrågor.

Skolungdomarnas dag gick i vanlig ordning. Jalmari hade bl.a. kemi på schemat och klassen fick göra salmiak. Kaarinas skola hade en ombyggnad på gång och en del av timmarna hölls i en provisorisk barackskola. På läsordningen hade hon bl.a. modersmål, engelska och musik.

Efter skoldagen kom Kaarina hem med en drös kompisar. Hunden fick gå ut på en promenad och så tittade flickorna på gårdagens Hemliga liv på nätet.

Redan i skolan hade flickorna bestämt sig för att baka. Först måste ingredienserna köpas och Atro ställde upp som chaufför och plånbok.

Samtidigt som Outi satt på seminariet i Nationalmuseums auditorium och förberedde sig på paneldiskussionen om muslimska frågor var flickornas bakprojekt i full gång. Det gick som en dans att baka kakan, och slutresultatet blev supergott.

Innan barnen åkte iväg till sina hobbyer gjorde Atro en snabb middag. Efter middagen åkte Kaarina till sitt eget kvällsprogram, församlingens kockklubb. I dag skulle deltagarna få lära sig hur man gör köttbullar, potatismos och fattiga riddare. Jalmari tillbringade i stället kvällen på ungdomsgården.

Outis seminarium på Nationalmuseum tog slut klockan 18 och hon kunde åka hem, först med metro och sedan med buss. Hon var hemma klockan 19.

”Det finns sådant som måste bli gjort, som att gå till mataffären eller städa eller gå ut med hunden, det är en del av livet och vardagen. Det är liksom plikter som måste skötas.” -Outi

Tankar om vardagen

”Gränsen mellan arbete och fritid är verkligen glidande, det drar alltid ut till sent på kvällen så att man litet tankspritt följer med vad barnen sysslar med.” -Atro

”Jag gör så att jag en gång i veckan går till affären och så köper jag frysen full och alla möjliga andra ingredienser som jag har i matskåpet, sedan gör man sådan mat man har lust på.” -Outi

”Alltså vi har nog så där att vi måst nog i princip alltid tömma diskmaskinen och fylla på den men vi brukar nu int för int kommer vi ihåg, vi bara glömmer liksom. Men vi för nog ut soporna och sen går vi ut med hunden och sånt.” - Kaarina

”En tillräcklig motvikt är nog att få vara hemma med barnen och bara vara” -Outi

”Jag hoppas att jag kommer att kunna uppfostra mina barn så att dom får växa efter egna förutsättningar. Att den begåvning de har liksom skulle få komma till sin rätt - -Att barnen skulle få känna att de är bra som de är.” -Outi